Kaffe kaffe kaffe

Historik: Jag lärde mig att dricka kaffe på ren envishet. Till söndagsfikat tvingade jag (som tonåring) i mig några munfullar kaffe för att lära mig. Det tog flera år... Så en dag tyckte jag att kaffe inte bara luktade gott utan även smakade underbart! Det innebar dock inte att jag drack kaffe särskillt ofta utan bara när någon bjöd mig på fika.

Andra januari efter att jag flyttat hemifrån hade jag huvudvärk i en veckas tid och då ploppade ett litet vagt minne upp - var det inte så att jag haft huvudvärk i en veckas tid för ett år sedan också??? Jovisst, så var det ju... Förklaringen var att jag firat jul och nyår hemma hos mina föräldrar med mycket julfikande och kaffedrickande och på så vis skaffat mig ett litet beroende. Avgiftningen tog en vecka =)

Vi hoppar raskt fram ett par år tills jag träffar min älskade. Helt plötsligt tillbringar jag mer och mer tid hemma hos en man som inte dricker kaffe. Resultat? Huvudvärk... så jag tar och köper mig en mokabryggare till och placerar hemma hos honom. Efter hand trappar jag ner på kaffedrickandet eftersom jag insett att jag mår bättre utan kaffe i mitt liv. Te inverkar inte negativt på min mage eller mitt huvud eller min sömn och jag mår bättre utan kaffe. Men kaffe (eller allra helst moka!) är ju så gott!

Idag: Nu dricker jag te många gånger om dagen och dricker bara kaffe någon gång då och då och helst inte efter tre på eftermiddagen. Men i för en tid sedan bryggde jag mig lite moka och nu är jag fast igen... men bara på fredagskvällen som mitt sätt att fira in helgen! En liten moka + irländsk whiskey + mycket vispad grädde sitter inte fel efter middagen!